Dopklänningen är redo men inte jag!

Imorse när jag såg julkalendern med Ludwig sa programledaren glatt ”och idag öppnar vi lucka nr 18”. Nummer aderton, ,etta - åtta!!! Vänta nu här lite, vart har december tagit vägen? Var det inte höstlov nyss? Om det, mot förmodan, är så som hon säger så innebär det att vi ska ha dop om bara 4 dagar. Jag ska ärligt säga att pulsen går upp och små svettpärlor tränger fram i pannan bara genom att skriva detta. Hur ska det gå till? Hur ska vi få allt klart och hur ska vi få fint och i ordning här hemma?
Just nu känns det som om allt är på fel våning eller i fel rum i huset. Antingen är det jag som är på fel plats eller det jag behöver.
Mormor ringde nyss och berättade att dopklänningen är vidgjord och klar. Den fina klänningen som jag, min bror, mina kusiner och storebror Ludwig är döpt i. Nu är den tvättad, stärkt och dekorerad med fina sidenband i rosa, allt gjort med omsorg och mycket kärlek av Linnéas gammel mormor.
En sak mindre på listan och en, för ett dop, ganska väsentlig sådan – tusen tack älskade mormor för all hjälp! Tillvaron känns genast bättre. Linnéa blir döpt i dopklänning – det finns hopp!